Lake (Lota lota)

Kännetecken: Laken är vår enda sötvattenslevande torskfisk, närmaste släkting är långan.

Den har en långsträckt, marmorerad kropp med platt huvud, med skäggtömmar på käkarna.

Storlek: max storlek; i Sibirien känner man till enstaka exemplar med en längd av 100 cm, vikt ca 25-30 kg , normala fångster 30-50 cm 0,5 -2 kg.

Svenskt sportfiskerekord 7,9 kg.

Habitat och föda: Förekommer i insjöar och bräckvatten, i alperna på höjder över 1000 m i klara kalla vatten, i Skandinavien på upp till 500 meters höjd över havet. Yngre fiskar uppehåller sig företrädesvis nära land, äldre på djup av upptill 500 m.. Leken försiggår från december till februari. Leken sker på ett vattendjup av 2 till 50 m där rommen avges fritt i vattnet och så småningom dalar ner till botten. Honorna kan avge upp emot 5.000.000 romkorn beroende på kroppsvikt. Hannar kan efter romläggningen äta av äggen nere på botten. Rommen kläcks efter ca 1½ månad, och ynglen lever första tiden efter att gulsäcken är förbrukad i det fria vattnet där den livnär sig på plankton men söker sig senare in mot strandregionen.

 Sportfiske: Laken är betydligt underskattad som sportfisk, kanske på grund av sitt säregna utseende och det faktum att den jagar sitt byte nattetid, under dagen gömmer sig den i skrevor och under stenar. Laken fångas främst på agnad krok, kan även pimplas nattetid med aromatiska agn. Köttet är välsmakande och levern betraktas som delikatess.

Kuriosa; I Sibirien bereds skinnet till bl.a. klädesplagg och av rommen bereds kaviar.